David C. Bernvi | VITHAJEN I MEDELHAVET

När hajens vita buk öppnades påträffades ett huvudlöst lik. Den huvudlösa mannen var en soldat. År 1543 beskrev den franske läkaren Guillaume Rondelet en haj av enorm storlek. Hajen beskrevs under namnet Lamia. Den enorma fisken fångades utanför Marseille i Frankrike. Munnen visade sig vara fylld med sågkantade triangulära tänder stora som knivar men vita som elfenben. Över 400 år senare skulle vithajen beskrivas som människohajen, en mördarmaskin på jakt efter människokött utmed världens badstränder. Världens största vithaj fångades 1956 i Medelhavet utanför franska rivieran. Denna haj är idag bevarad och har en kroppslängd på 5,9 meter. Vikten var 2 ton. Detta är en massiv vithaj. Vithajen (Carcharodon carcharias) är världens största rovfisk. De meterbreda käkarna tillåter vithajen att sluka det mesta. Trots att miljontals människor årligen vistas i vithajens habitat världen över sker mycket få hajangrepp. När hajangrepp sker får de oftast stor uppmärksamhet. Få känner till hur ett angrepp från en vithaj kan undvikas. I denna bok får vi veta hur, var och när vithajen angriper och vad du kan göra för att mota bort en vithaj. Vithajen är en naturlig del av Medelhavet. En inhemsk population förekommer i Medelhavet som urskiljer sig genetiskt från andra vithajspopulationer i resten av världen. Det är okänt hur många vithajar som finns i Medelhavet. Icke desto mindre har några av världens största vithajar fångats utanför Mallorcas badstränder. Under 1800-talet och tidigt 1900-tal var vithajen vanlig i Medelhavet. Vithajen var tillräckligt mångtalig att den harpunerades för dess kött. Världens första hajnät installerades i Kroatien för att hindra vithajar från att angripa människor. Vithajen har oftast fått fungera som en stereotyp för alla hajar. Skildringar där vithajen porträtteras som en mördarmaskin är långt ifrån sanningen. Här kastas ljus på vithajens dåliga rykte. Missuppfattningar som ännu förekommer åskådliggörs och bekämpas med faktaunderlag. Marinbiologen David C. Bernvi har genom vithajsforskning i Sydafrika samlat på sig en lång erfarenhet om hur världens största rovfisk fungerar. Han har varit drivande i frågor rörande införandet av skyddslagstiftning för hajar i Sverige.