Hans Ruin | UPPBROTT OCH ÅTERKOMST : Dagboksblad 1933-1973

I "UPPBROTT OCH återkomst: Dagboksblad 1933-1973" av Hans Ruin får läsaren en unik inblick i en av Nordens mest framstående humanisters liv och tankar. Boken, som faller inom genren biografier och memoarer, är ett urval av Ruins dagboksanteckningar som sträcker sig över fyra händelserika decennier präglade av europeisk intellektualism.

Genom sina anteckningar, som han började föra redan 1933, reflekterar Ruin över möten med betydelsefulla personer och händelser som format hans liv. Tillsammans med sin son Olof Ruin har han skapat en samling som inte bara dokumenterar hans personliga erfarenheter utan också ger en djupare förståelse för den tid han levde i.

Boken bjuder på korta men minnesvärda möten, såsom det med den unga Edith Södergran i Helsingfors 1917 och intensiva diskussioner med Herbert Tingsten i Uppsala under 30-talet. Dessa skildringar ger en känsla för den tidens politiska och kulturella klimat, där Ruin med klarhet tar ställning i aktuella frågor.

Dessutom innehåller anteckningarna många insikter om litteratur och författare som Strindberg, Harry Martinson och Folke Dahlberg. Ruins tankar kring dessa verk och deras betydelse för honom själv är både stimulerande och tankeväckande.

Att läsa "Uppbrott och återkomst" är en upplevelse där man får ta del av Hans Ruins klara tankar och hans utsökta språk. Boken erbjuder en värdefull möjlighet att förstå en intellektuell resa genom ett turbulent 1900-tal, vilket gör den till en viktig läsning för alla som är intresserade av litteratur och historia.

Hans Ruin började 1933 regelbundet nedteckna reflexioner om möten med människor, händelser han varit med om och böcker han läst.

Ur dessa 40 års anteckningar har han, med hjälp av sin son Olof Ruin, gjort ett utdrag som inte bara omspänner fyra oerhört händelserika decennier för den europeiska intellektualismen utan också ger djupa inblickar i tankevärlden hos en av Nordens främsta humanister. Anteckningarna kan betraktas som en form av memoarer.

Det är från Finlands och Sveriges horisont den ses - det är ett kort möte med den unga Edith Södergran en morgon i Helsingfors år 1917, en lång hetsig nattlig diskussion med Herbert Tingsten i Uppsala under 30-talet. Det är stämningar kring Finlands fortsättningskrig och kring Hans Ruins egen överflyttning till Lund. Åren 1933 och 1939 bildar två egna avsnitt - där han med klarhet och skärpa tar ställning i tidens politiska frågor. Och naturligtvis finns det många viktiga och stimulerande tankar om böcker och författare - Strindberg, Jarl Hemmer, Harriet Löwenhjelm, Elmer Diktonius, Harry Martinson, Folke Dahlberg.

Det är en upplevelse att än en gång få möta Hans Ruins klara tankar och utsökta språk.