Gösta Hultén | ARBETSRÄTT OCH KLASSHERRAVÄLDE : Kring strejklagarnas historia

I "ARBETSRÄTT OCH klassherravälde: Kring strejklagarnas historia" av Gösta Hultén utforskas de historiska och juridiska aspekterna av strejklagar i Sverige. Boken är en viktig del av den svenska arbetsrättens litteratur och ger en djupgående analys av hur lagarna har utvecklats över tid.

Hultén belyser hur klasskampen har påverkat arbetsrätten och hur lagstiftningen har anpassats till olika samhällsförhållanden. Genom att granska både historiska dokument och rättsfall ger författaren läsaren en insikt i de komplexa relationerna mellan arbetstagare, arbetsgivare och staten.

Boken tar upp centrala teman som:

• Utvecklingen av strejklagar i Sverige

• Klasskonflikter och deras påverkan på lagstiftning

• Rättsliga konsekvenser av strejker

Genom att analysera dessa frågor bidrar Hultén till en ökad förståelse för hur arbetsrätten formar samhället. Hans arbete är relevant för både studenter, forskare och yrkesverksamma inom juridik och arbetsliv.

"Arbetsrätt och klassherravälde" erbjuder en grundlig och väl underbyggd diskussion om arbetsrättens roll i det svenska samhället. Boken är ett värdefullt verktyg för den som vill förstå de rättsliga ramarna kring arbetstagarnas rättigheter och skyldigheter.

Kollektivavtal, fredsplikt, avtalets helgd, 1928 års kollektivavtalslag, strejkande arbetare inför domstol, 100 kronor i böter för första strejk timmen . . .

Under 1970 deltog närmare 20 000 arbetare i vilda strejker. Vilda strejker är som bekant olagliga, men hur har det blivit så? I Arbetsrätt och klassherravälde har Gösta Hultén undersökt lagar och bestämmelser som reglerat de arbetandes förhållanden från äldsta tid till idag. Folkets kamp för arbete och bröd och de hårdskandes sätt att möta denna kamp skildras alltför 1700-talets "sammantröningar" i Falu koppargruva, via 1879 års Sundsvallsstrejk till dagens vilda strejker. Huvudparten av boken rör sig kring tillkomsten av dagens arbetsrättsliga regler. Saltsjöbadsandan och "arbetsfredslagarna" var inga speciella svenska företeelser, utan måste liksom arbetsrätten i övrigt sättas in i sitt internationella historiska sammanhang, menar Hultén.

Boken avslutas med en redogörelse för arbetsdomstolens verksamhet som belyses med utdrag ur domar från 30-talet och framåt.