Louis-Ferdinand Céline | RESA TILL NATTENS ÄNDE

RESA TILL NATTENS ände (originaltitel: Voyage au bout de la nuit) är en roman från 1932 av den franske författaren Louis-Ferdinand Céline. Handlingen följer den svartsynte Ferdinand Bardamu under första världskriget, i det koloniala Afrika, som fabriksarbetare i Detroit och som läkare i en Parisförort. Boken är fritt självbiografisk.

Romanen var Louis-Ferdinand Célines skönlitterära debut. Den gjorde sensation, det har ansetts att det var årets skandal att den inte fick Goncourtpriset, men den tilldelades Prix Renaudot. (fr Wikipedia)

”’Det var så här det bröt ut.’ Louis Destouches a.k.a Louis-Ferdinand Céline är läkare och det är en diagnos han ställer. Diagnosen är glasklar: människan är sjuk, hon lider av dåligt självförtroende, umbäranden, egenintresse, brist på tillit. Hon följer minsta motståndets lag. Ser hon några som går i takt, så vill hon genast följa med.”

Så skrev översättaren Kristoffer Leandoer i förordet till sin nyöversättning av Louis-Ferdinand Célines klassiska mästerverk som publicerades första gången 1932. Célines avsky och vrede över samhällets idioti och hyckleri exploderar från nästan varje sida i romanen om antihjälten Bardamu som kastas från första världskrigets skyttegravar via franskkoloniala Afrika vidare till löpande bandets Amerika, för att till sist hamna i en tillvaro som läkare i en förort utanför Paris.