Maja Alvenstråhle | 4 FINA NOVELLER. FINA FANNY´S BAGERI ; FRANSSONS MATTBUTIK ; DET FÖRTJUSANDE LILLA HOTELLET ; FRÖKEN EUFEMIA : Fina Fanny´s Bageri, Franssons Mattbutik, Det förtjusande

FINA FANNYS BAGERI: Fina Fanny var en parant liten dam på 155 cm och var 22 år fyllda. Hon var oftast klädsamt rödrosig av allt bakande och alltid kryddat med ett varmt leende. Hon hade håret vackert uppsatt i lockiga kringelkrokar och var mycket noga med att alltid ha den senaste hatten som dåtidens mode föreskrev. Särskilt förtjust var Fanny i vårkollektionerna, de brukade alltid vara lite extra sprudlade med de konstgjorda blommorna och hattarnas fräsiga färger. Fanny ägde sitt mysiga bageri och drev det helt själv sen den olycksaliga dagen då hennes föräldrar lämnat henne alldeles för tidigt.. FRANSSON´S MATTBUTIK: I Franssons Mattbutik jobbade herr och fru Fransson, de hette Tova och Tore. De älskade sin magiska lilla butik som var belägen i bottenvåningen på ett ganska gammalt och slitet hyreshus. De hade sin bostad innanför butiken, bestående av ett rum där kök, vardagsrum och en sovrumsvrå trängdes med varandra. Innanför fanns också ett litet förrådsrum där de förvarade alla sina korgar med vackert färgad ull. Det var deras stora skatt och glädje.. DET FÖRTJUSANDE LILLA HOTELLET: Vackert beläget högt uppe på en klippudde ovanför det stormande havet, låg ett litet fint hotell. Runt väggarna och taket slingrade girlanger av ljuvligt doftande rosor i vackra färger. En märkligt rofylld stämning rådde på den här platsen och de som anlände hit kunde inte undgå att känna av det. Det man märkte redan när man kommit in i den ljusa och lugnande foajén, var närvaron av vad vissa uppfattade som husets magiska själ.. FRÖKEN EUFEMIA: Fröken Eufemia var en stel och korrekt dam i sina bästa år. Hon var skollärarinna i London år 1919. Hon var en snipig och spänd människa vid första anblicken. Det var för att hon hade fått en sträng uppfostran, vilket hon inte trivdes med, för att hon tvingades vara någon annan än den hon egentligen var och nu hon hade fått nog..