MYSTERIET PÅ HIGH CHAPARRAL

”Folk försvinner. Barn och gamla ... Så är det.” Gus nickade för sig själv. ”Det är därför jag aldrig går här ensam. Och jag håller mig borta från de gamla husen.” ”Vad finns där?” viskade Klara. ”De bleka barnen.” Gus tog sin kniv och vände på fläsket i den gamla gjutjärnspannan. Han ville inte prata mer om saken, det var tydligt. Simon sa till Maja, Klara och Örjan att den gamle trappern bara berättade en spökhistoria för dem, men det var något skumt i görningen inne på High Chaparral, det måste till och med Simon medge. En kväll smyger de sig in i parken för att undersöka de gamla husen, och samtidigt som det fruktansvärda åskvädret brakar loss upptäcker de något mycket hemskare än de någonsin kunnat föreställa sig.