Tore Zetterholm | OANNES

I "OANNES" AV Tore Zetterholm utforskas kärlek och död genom ett historiskt perspektiv. Berättelsen tar sin början med ett brev från en slavflicka i Mesopotamien, som uttrycker sin desperation och längtan efter sin herre. Genom detta brev får läsaren en inblick i det mänskliga tillståndet för fyra tusen år sedan, där känslor och frågor om livets mening förblir tidlösa.

Boken väver samman mytologi och verklighet, där Oannes, en gudomlig varelse med fiskkropp, blir en symbol för hopp och transformation. Zetterholm använder denna myt för att belysa de universella teman som förenar dåtidens människor med vår egen tid. Genom att skildra Dabitums kamp ger författaren röst åt dem som ofta glöms bort i historien.

Romanen erbjuder en djupgående reflektion över mänskliga relationer och existentiella frågor. Zetterholm lyckas fånga den sårbarhet som präglar livet, oavsett tid och plats. Läsaren konfronteras med tankar kring kärlekens makt och livets bräcklighet, vilket skapar en stark känslomässig resonans.

"Oannes" är inte bara en berättelse om det förflutna; den är också en påminnelse om att våra känslor är oföränderliga genom tidens gång. Genom att utforska dessa teman erbjuder boken en rik läsupplevelse för den som söker djupare insikter i mänsklig natur.

Denna roman passar både historiefantaster och de som uppskattar litterära verk med starka känslomässiga teman. Zetterholms stil är både poetisk och tankeväckande, vilket gör "Oannes" till en betydelsefull läsning för alla som vill förstå mer om människans plats i världen.

För fyra tusen år sedan sände en flicka i södra Mesopotamien ett brev till sin älskade:

Slavflickan Dabitum sänder Dig följande budskap: Det jag fruktade skulle hända har nu hänt mig. I sju månader fanns detta ofödda barn i min kropp, men nu har barnet inom mig varit dött en månad och ingen vill ta hand om mig. Gör något för mig, snälle herre, så att jag inte dör. Kom och hälsa på mig och låt mig få se min herres ansikte.

Varför har Du inte sänt mig någon gåva? Om jag måste dö, må jag få göra det sedan jag än en gång fått se min herres ansikte.

När jag första gången läste det här brevet, i en bok med översatta gammalbabyloniska texter, var det som att falla handlöst genom tidens brunn. Sumerer och babylonier upplevde kärlek och död på ungefär samma sätt som vi och ställde samma vanmäktiga frågor om alla dödligas lott.

Brevet blev en av utgångspunkterna för min roman vars namn Oannes syftar på en gudomlig fiskekropp och fiskstjärt som troddes existera; myten om honom är en sällsam inspiration av modern science fiction.

– Tore Zetterholm