Karin Boye | KALLOCAIN

KALLOCAIN (1940) ÄR en framtidsskildring med drag av Aldous Huxleys Sköna nya värld, där individens rätt till frihet och självständighet ställs mot kollektivets och Statens organisations- och kontrollbehov. Den dystopiska framtidsvisionen med ett totalitärt övervakningssamhälle - Världsstaten - föregår George Orwells, tematiskt likadana roman, 1984, med nästan ett decennium. Inspirationen till Kallocain fick Boye av den dåvarande samhällsutvecklingen i Tyskland, där hon fick uppleva nazismens uppgång på nära håll då hon tillfälligt bodde i Berlin mellan 1932 och 1933, men även av utvecklingen i Sovjetunionen.

Kemisten Leo Kall har uppfunnit en sanningsdrog med vilken man kan övervaka och styra människors tankar och känslor, för "Ur tankar och känslor föds ord och handlingar. Hur skulle tankar och känslor då kunna vara den enskildes ensak? Tillhör inte hela medsoldaten Staten? Vem skulle då hans tankar och känslor tillhöra, om inte Staten, de också?"

Det visar sig att de flesta invånare hyser tankar om uppror och drömmer om Ökenstaden - en hemvist för frihet, kärlek och förtroende. Och Leo Kall börjar tvivla på Världsstaten och ifrågasätta sin roll som lojal medsoldat.

Kallocain är den av Karin Boyes romaner som blivit en klassiker. I ständigt nya upplagor varnar den för en tillvaro präglad av våld, destruktivitet och människoförakt. Dess motbild är den vilja till något nytt, trots allt, som uttrycks av den fängslade Leo Kall och som får bilda slutorden i hans mörka historia: "Jag kan inte, jag kan inte utrota den illusionen ur min själ, att jag ännu, trots allt, är med om att skapa en ny värld."

I denna utgåva finns extramaterial: BREV av Karin Boye om Kallocain, DIKTER, Roy Fribergs ILLUSTRATIONER, en ESSÄ av litteraturvetaren Barbro Gustafsson Rosenqvist och förstås romanen Kallocain. Denna dystopi skrev Karin Boye 1940, nio år före George Orwells dystopi "1984". Romanen blev Karin Boyes sista bok, den har översatts till många språk och är en ständig klassiker i nya generationer.

Barbro Gustafsson Rosenqvist skriver i förordet: "Kallocain, jämsides med hennes bästa lyrik, är höjdpunkter i Karin Boyes författarskap. Dessa tillkom till större delen i Alingsås under några månader av denna inte minst för författaren hektiska och oroliga tid, närmast ett under av skaparkraft."

Människors innersta tankar blottläggs när kemisten och uppfinnaren Leo Kall injicerar sanningsdrogen kallocain. Statens nya förhörsmetod tar kontroll över människor, statsfientliga tankar avslöjas, och då tränger oväntat hoppet om en frihetlig Ökenstad fram, ett hopp om gemenskap och kärlek. Redan innan kallocainet började injiceras fanns kameror och avlyssningsutrustning i alla hem och på offentliga platser. Angiveriet var utbrett. Som medsoldat i Världsstaten ska du hänge dig åt kollektivet, i kamp mot en inre och yttre fiende. Lojalitet är makthavarnas lag i denna polis- och militärstat.